Förbundets inspelningar

Arbetet med att digitalisera spelmansförbundets ljudinspelningar har gått igång igen efter sommarens alla andra sysslor. Rullbanden är i huvudsak avklarade och nu handlar det mest om ljudkassetter. Ett trettiotal har migrerats hittills i höst, men det återstår många. 100-150 är min gissning.

Det migrerade materialet finns i förbundets digitalarkiv, för närvarande 1,7 TB stort. Digitalarkivet är inte detsamma som hemsidan. På hemsidan finns bara några få exempel – jag har inte orkat med mer – men mediaförteckningen är uppdaterad och där finner du allt i en stor Excel-lista (11.000 rader lång). Detaljerna är dolda, läs den röda texten hur du får fram innehållet i enskilda band).

Hämta mediaförteckningen

Hör av dig om du vill lyssna på något särskilt. Vi hjälper till så mycket vi kan.

Madliene Eriksson skriver om Tyska klockorna och till henne har jag lagt ut SVAs intervju med Gustaf Wetter: Tiske Klocko, inspelning 179B Hämta

Arne Blomberg

Källan i Slaka

Vad fan angå mej musiken i lilla Slaka strax söder om Linköping? Pling, plingeli plång…
Det är kanske lätt för en utsocknes att travestera Fredmans epistel n:o 45 och snabbt lämna den här artikeln.
Men stopp, fortsätt läs!

slaka_titelsidaEn stor musiksamling från tidigt 1800-tal – 93 småvisor/sånglekar, 50 ballader och 100 danslåtar
Närmare tjugotalet konstnärliga illustrationer av medeltida balladtexter.
En fullmatad CD med nutida tolkningar av materialet.

Allt samlat i en 240-sidig bok, som sätter in texter, melodier och upptecknare i sitt historiska sammanhang. I utgåvan fokuseras materialet till en medeltida källa i Slaka socken. Det är inte utan anledning, i Slaka har det funnits en stark balladtradition och många uppteckningar kommer från trakten, men materialet är allmängiltigt för en mycket större region!

Melodierna har till stor del samlats av Johan Haquin Wallman (1792-1853) och hans bror Daniel Samuel Wallman (1791-1818), men även ”Ydredrotten” Leonard Fredrik Rääf (1786-1872), Erik Drake (1788-1870) och Svante Gustaf Wænerberg (1790-1857) med flera har bidragit med åtskilliga melodier. Delar av balladmaterialet har tidigare publicerats i Geijer- Afzelius Svenska Folkvisor 1814-17 och Arwidssons Svenska Fornsånger 1834-42 och varianter av visor och låtar känns igen från andra samlingar, men varje läsare kommer att finna åtskilligt nytt.

Två av meddelarna har fått en särskild presentation – de båda fattiga kvinnorna i Slaka Backe Greta Naterberg (f. 1772) och Maja ”Månssan” Hansdotter (f. 1756). Det är anmärkningsvärt att meddelarna noterades. På den tiden var det normalt att bara ange socknen och möjligen ”en piga” eller ”ett fattighjon”.

Uppteckningarna är ovanligt detaljerade och samma visa kan återkomma i flera varianter. Mycket av den musikaliska friheten att variera har tyvärr tystnat i dagens folkmusiksverige där notbilden blivit normerande. För visor gäller normalt att det är melodin till första versen som noteras, men ofta kräver texten i andra verser att melodin modifieras. Det klarade dåtidens sångare utan besvär, men idag är det för många en stötesten.

Utgåvan är resultat av Leaderprojektet Slakamusiken med Östgötamusiken som huvudman och balladsångaren Marie Länne Persson som projektledare och huvudredaktör för boken. De lokala organisationerna Kulturkraft Slaka och Slaka Balladforum har hand- (och fot-) gripligen arbetat med materialet och boken innehåller erfarenheter och tips för att förstå texternas metaforer och handlingens dramatik samt förstärka upplevelsen i dans och sceniskt framförande.

De två konstnärerna Jenny Treece Jorup och Anna Helldorff har tolkat och visualiserat ett antal ballader och i det avslutande kapitlet Göternas folksång har docent Påvel Niklasson, Lund placerat in Johan Haquin Wallmans insatser i ett större sammanhang, med 1800-talets sökande efter en svensk nationalsång.

På den medföljande CD:n har en rad grupper och enskilda tolkat sjutton visor och ballader ur samlingarna. Från Linköpings unga spelmän/LUS till Östgöta Brasskvintett!

Några ljudande exempel:

Lindormen, Trio Frikadell (Lisa Hellsten, fiol. Ida Hellsten, sång och bas. Jonas Jansson, gitarr.)
Lyssna  Text och noter

Herr Olof och älvorna, Korp ( Karen Petersen, sång, mandolin och slagverk. Gunnar Nordlinder, sång, slagverk och mungiga.)
Lyssna  Text och noter

Bro, bro brea, Östgöta brasskvintett och Marie Länne Persson.
Lyssna  Text och noter

Polska/Wænerberg nr 11, Blåqvint (Ulf Hermansson, fiol och hardingfela. Toste Länne, fiol och viola d´amore. Marie Länne Persson, gitarr och harpa.
Lyssna  Noter

Per Tyrssons Döttrar. Slaka Balladforum, Trio Frikadell, Torgny Lundberg.
Lyssna  Text och noter
Anm. Ingemar Bergmans film Jungfrukällan bygger på balladen Per Tyrssons Döttrar, som sägs skildra en verklig händelse.

Utgåvan finns både som bok + CD och digitalt på nätet.

Boken och skivan vill du givetvis ha.
Kontakta Marie Länne Persson!
slakamusiken(@)gmail.com eller meddelande på facebook.

Nätutgåvan finner du här. Hämta!

Läs gärna vidare på slakamusiken.wordpress.com

Arne Blomberg

Noter efter Fritz Karlsson, Nyköping

Vi känner 1900-talets traditionsbärare genom uppteckningar och en del inspelningar. Men vad säger egentligen tiotalet melodiuppteckningar om spelmannens hela musikaliska verksamhet? Inte mycket!

Spelmansförbundet har nyligen fått en mängd noter efter Fritz Karlsson (1880-1968) från Nyköping. Handskrivna notböcker och lösblad efter Fritz och andra spelmän i trakten samt mängder med tryckta noter. Mest är det populärmusik från tidigt 1900-tal, här och där en del melodier efter sörmländska spelmän.

Ointressant? Nej, verkligen inte! Här kan man se den stora musikaliska bredd som nog flertalet av våra traditionsbärare hade.

Ägna en stund åt en alldeles vanlig spelman/amatörmusiker från 1900-talets första hälft!

Till samlingen

Vi fick lösa ut Öst i Södertälje, sa Arvid Johansson

Vid min intervju 1971 av Arvid Johansson berättade han om Midsommartinget i Malmköping 1922, när det första försöket att bilda spelmansförbundet gjordes:
Stämman som (Jon-Erik) Öst bilda i Malmköping drog kolossalt med folk.
Det var innan Granhammar.
Man ordna bröllopståg, jag var klockare.
Man låna hästar och vagnar och kläder.
Gustaf Malmberg kom i ropet, han var för danslaget.
Sen spela gubbarna. Björklund och Lilja spela ihop, de övriga en och en.
Jag spela en polska efter Per-Johan i f och g.

Året efter (1923) var det spelmanstävling i Södertälje:
Det var den gången di fick lösa ut Öst. Han bodde länge i Malmköping och ordna den första stämman innan Granhammar kom in i bilden, och så ville han att man skulle bilda ett folkdanslag i Malmköping och där var en familj Palmqvist som spela och di ville ha mig och Albert Gustafsson i Ekeby med och kompa till deras danser.
De skulle uppträda i Södertälje och ville ha oss med dit.
Det första som hände när vi kom till Södertälje var att vi fick lösa ut Öst från hotellet.
Han var inbjuden som gäst eftersom han bildat danslaget och han kom dagen innan.
Han tog sig till stämman och stog och höll i sig, men nyktra till och spela på stämman.
I Malmköping höll Öst uppspelningar i Korpralskolan.

Att Jon-Erik Öst bodde en längre tid i Malmköping och att han varit med att bilda danslaget är nytt för mig (intervjun har jag glömt ända tills jag digitaliserade inspelningen i våras). Uppgiften att Ernst Granhammar inte var med 1922 motsägs av CG Axelsson, som i en minnesartikel 1950 skriver att Granhammar höll högtidstal och var med att tillsätta interimsstyrelsen, den som aldrig sammanträdde.
Kanske hade Axelsson blandat sina minnesbilder från 1922 och 1925 eller också minns Arvid Johansson fel.

Jag har ändrat min artikel om pionjärerna 1922 efter de nya uppgifterna. Finns som länk i Om SSF/Historik eller som direktlänk Pionjärerna, deltagarna 1922.

Arne Blomberg

Sörmlands siste bröllopsspelman

Johansson_Arvid_Album5_35Arvid Johansson bodde i Katrineholm när Gustaf Wetter och Arne Blomberg besökte honom 1971. Bland spelmännen kallades han Halte Johan. Han var född 1882 i Hjulesta, Floda. Hans farfar Fredrik Olsson (1821-1903) var spelman.
Efter några år som arbetare på ett cementgjuteri i Stockholm blev Arvid lantbrukare som far och farfar. Han har haft gårdar i Dunker, Näshulta, Vingåker, Baggetorp och Lerbo.

Han lärde sig spela i 11-12-årsåldern av Anders Petter Andersson i Himlinge, Floda. Han spelade till dans med Ernst Lindberg i Valla och fick följa med Carl-Erik i Lind som bröllopsspelman redan som 15-åring. Han har spelat på otaliga bröllop i Sörmland och när han skulle till ett bröllop blev det en särskild häst som drog trillan.

Arvid Johansson var med i Malmköping 1922 när det första försöket gjordes att bilda vårt förbund. Han berättade att Granhammar inte var med då, utan först 1925. Förbundshistoriken måste ändras…

Lyssna på en vals med många glissandon. Manéret har tyvärr försvunnit och borde väckas till liv igen. Arvid hade låten efter Anders Petter i Himlinge.
Lyssna