Folkmusikgruppen SIMMINGS

Teckning Matts Mattsson

Teckning Matts Mattsson

Invigningen av folkmusikutställningen Trollfiol och syndaskrynkle i Strängnäs 1986 behövde musik.
Fem spelmän ställde upp, spelningen gav mersmak och blev starten för folkmusikgruppen SIMMINGS.

Gruppen fick många engagemang både i landet och utomlands. Folkmusikgruppen SIMMINGS växte från fem till sju och samarbetade med några av Sveriges bästa dansare i allt större föreställningar.

Den sista Tysklandskonserten 1996 blev en högst bejublad föreställning som vi förberett under närmare ett år, men den blev även en av SIMMINGS sista – vi kände alla att det hela blivit för stort och vi ville fortsätta i simmingshistoria_01mindre konstellationer, och många sådana blev det; Leif-Billyz, Ersson Band, Viskompaniet, Kapellet Spiskroken och Sörmländska Lekare.

Vi avslutade den tioåriga verksamheten med en fest och en raljant historik. Läs den! (1,5MB)

SIMMINGS fanns i tio år. Vi konserterade, spelade till dans, höll kurser och gjorde radioprogram, men någon skiva blev det aldrig.

Samtliga ljudexempel är från privatinspelningar som Arne gjorde, en del från våra många repetitioner, andra från olika föreställningar. Ljudtekniker hade vi aldrig, bandspelaren fick stå på som enkel dokumentation och kvalitén blev därefter…

Musikexempel: (1,3 – 4,7 MB)

1. Inledning polka/vals/sång/polska

Så här började en adventskonsert i Gnesta 1995. Bernt burleskt spelande på ett gammalt dragspel med ringklockor på basarna (det har tillhört dragspelaren Wappersta-Lasse i Vagnhärad) överfölls och avbröts av en vals från Dalsland med Pär på säckpipa och övriga på fioler och sedan direkt ett par verser av Magdalenavisan, sjungna av Anita och sången följdes av samma melodi i en uppteckning från Bergshammar, spelad av Arne, som låter vismelodin övergå i slängpolska (man hör dansarna i bakgrunden) och inledningen avslutades av Anitas sång.
Lyssna!

2. Snoa efter Sören

Sören är uppväxt i Sunne socken i Jämtland. Han lärde sig spela av sin far. Denna jämtländska snoa har han lärt oss. Slutet hittade Leffe på, han och Pär gjorde de flesta arrangemangen av våra låtar. Inspelningen är från ett framträdande i Kallhäll 1995.
Lyssna!

3. Schottis från Ulrika

Nej din spelare har inte hakat upp sig. Vi gjorde den extremt långa inledningen vid konserten i Köln/Frechen 1996. Pär på scenen med cittran medan vi övriga gjorde ett snabbt kostymbyte och anlände en och en. När all var klara startade schottisen som vi lärt av Dan Erixon i Norrköping. Ulrika är en liten socken i södra Linköpings kommun.
Lyssna!

4. Polska från Mörkö

Arne och Leif spelar en av Gustaf Anderssons polskor, med svävande intervall och litet mystisk ton. Kallhäll 1995.
Lyssna!

5. Pols

Marianne har ett förflutet från Dalsland och är riksspelman på Dalslandslåtar. Det var ett uppskattat inslag på våra föreställningar när hon spelade pols – här med maken Pär på svensk säckpipa. Gnesta 1995.
Lyssna!

6. Tre polskor på förstämd fiol

Att stämma instrumentet efter tonarten är inte bara ett folkligt maner, det gjorde man förr även inom konstmusiken. Arne börjar med en polska efter Pehr Ericsson, Helgarö (fiol med D-bas), Leif spelar en näckpolska (a-e-a-ciss) och Arne avslutar med en polska upptecknad av John Johansson, Katrineholm på f-stämd fiol (f-f-a-e).
Inspelningen är från en av våra repetitioner 1996.
Lyssna!

7. Farsans testamente

Under en långhelg 1988 svarade vi för musiken på Söderköpings brunn och passade samtidigt på att förnya vår repertoar. Bl.a. fann vi den här schottisen bland Sörens fars efterlämnade noter. Vi kallade den genast för Farsans testamente. Inspelning från Kallhäll 1995.
Lyssna!

8. Tre polskor

En demonstration av polska från tre olika trakter. Marianne inleder med en polska från Boda, Anita trallar en sörmländsk hamburska och Pär spelar en uppländsk bondpolska på sin silverbasharpa (ett riktigt gammalt exemplar, faktiskt årsbarn med Bellman).
Lyssna!

9. Sonat av Scarlatti

Nej det här är inte alls SIMMINGS utan ett exempel på de många musikaliska vänner vi fick. Friedbert Diels i Köln – en av Tysklands förnämsta cembalister – är en stor Sverigevän och lockade oss till Köln. Här spelar han en sonatsats för oss i sitt hem, där vi alla(!) bodde under Tysklandsveckorna.
Lyssna!

10. Trink, trink

En symbol för allt trevligt vi haft vid sidan av konserter och repetitioner. Här är vi i Friedbert och Heide Diels trädgård en ljum sommarkväll 1996. Friedbert spelar sousaphone, Billy Karlsson dragspel och övriga fiol i bakgrunden.

Billy? Jo, denne duktiga dragspelare körde vår hyrda buss och kanske lades grunden till Leif-Billyz här.
Lyssna!

11. Anglais

En matlåt efter Pehr Ericsson, Helgarö. Kallhäll 1995. Arrangemanget är Leffes…
Lyssna!

12. Dårpolska

En av många pollonesser ur en notbok från 1832 som finns på Sörmlands museum.

1832-31

Första notraden med förtecknen ett b och två kors, andra raden har ett b och den tredje notraden saknar förtecken. Vi funderade mycket om vi skulle spela i D-dur eller i d-moll. Beslöt oss för båda… Den fick namnet Dårpolska av oss. Inspelad i Gnesta 1995.
Lyssna!

13. Slängpolska

Under andra hälften av 1800-talet ändrades polskedansen i våra trakter. Man dansade på fläck, ofta två par (korspolska) och tempot ökade kraftigt. AG Rosenberg förfasar sig på 1870-talet över ”det smaklösa flängandet” och säger att den gamla polskan spelades i en slags menuettstil. Gnesta 1995.
Lyssna!

14. Schottis från Ångermanland

En succémelodi från en musikkaféserie 1990. Från ppp till fff. Gnesta 1995.
Lyssna!

15. Tåglåten

Vårt folkmusikaliska ideal var den levande traditionen – att spela låtarna som de har varit och att göra det så bra som möjligt. När vi gjorde våld på traditionen skulle det vara så att alla i  publiken förstod att det var något som vi hade gjort. Och vi lekte gärna, här med en enkel hambopolkett, Malm-Lasses rucklare från Malmköping (men med anor från Vingåker) som blev en bejublad tåglåt. Vem som kom på idén minns vi inte. Kanske var det den tågtokige Pär. Arrangemanget är kollektivt. Gnesta –95.
Lyssna!

16. Joseph Hidden polka.

En ”Hamburg” som Leffe tyckte sig höra Haydn i. Gnesta 1995.
Lyssna!

17. Slängpolska

En bra sörmländsk slängpolska efter Melker Andersson, Husby-Oppunda. Gnesta 1995
Lyssna!

18. EU-snoa

Ett försök att göra folk av den då mycket aktuella EU-hymnen. Månne kan man dansa snoa eller polka till den? Inspelning från en repetition 1995. Den blev nog inte framförd offentligt någon gång. Lika bra…
Lyssna!

19. Västermo brudmarsch

Som avslutning på första akten av konserten i Köln/Frechen 1996 tågade dansare och spelmän ut till tonerna av den pampiga Västermo brudmarsch som avlöstes av det ännu pampigare orgelarrangemanget. Tyvärr bröts inspelningen för tidigt…
Lyssna!

20. Also sprach Zarathustra Boström

SIMMINGS konsert i Köln/Frechen 1996 var en stor upplevelse. En till bristningsgränsen fylld konsertlokal, en entusiastisk – nästan lyrisk – publik.

Efter en flera minuters slutapplåd skulle det givetvis bli extranummer och vi hade låtit Rickard Strauss orkesterverk Also sprach Zarathustra bli inledning till en enkel vals efter Ivar Boström, Valla.

Den vana konsertpubliken kände snabbt igen musiken, trots att både den inledande långa bastonen och de dramatiska pukslagen spelades på durspel.
Publikstödet kändes nästan som The last night of the Proms…
Det var det sista SIMMINGS gjorde!
Lyssna!


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *