Av KURT och BRITA EHLERT

I Gustaf Wetters förord till nyutgåvan av A.G. Rosenbergs “420 Svenska Danspolskor” nämns som en av medhjälparna P. Ax. Appelqvist, som var klockare i Årdala, Vadsbro och Stigtomta och som skulle ha flyttat till Östra Eneby utan­för Norrköping.

I “50 Sörmlandslåtar för två violiner, arr. av Olof Anders­son” anges att de två sista melodierna kommer från Eneby och är efter denne Appelkvist. De är hämtade från en not­bok, som skall ha tillhört honom och som har skänkts till Södermanlands Spelmansförbund av Rickard Ahlberg från Sköldinge. Gustaf Wetter ger i kommentarerna till låtarna en kort beskrivning av notboken och dess upphovsman.

Vem var då denne Pehr Axel Appelqvist? Därom kan vi berätta en del, fast vi inte var med. Det blir en beskrivning av ett levnadsöde som säkerligen var ganska vanligt under 1800-talet. Uppgifterna har vi fått fram genom att studera gamla handlingar, framför allt kyrkböckerna för Östra Ene­by, Häradshammar och Kimstad socknar i Östergötland och Stigtomta och Vadsbro socknar i Södermanland.

Appelqvist var född den 31 januari 1820 på Löfstad slott i Kimstad socken, Östergötland. Hans föräldrar var Zacha­rias Appelqvist, född år 1787 i Vist socken, trädgårdsmästa­re på slottet, och Anna Stina Unblad, född 1793 i Undenäs, Västergötland. Övriga familjen bestod av syskonen Carl Wilhelm, född 1817, och Dorothea Wilhelmina, född 1827. Där fanns också “Enkan” Johanna Lovisa Unblad, född 1762, Pehr Axels sjukliga mormor som familjen hade tagit hand om. Hon dog 1836.

Vi vet inte mer om Pehr Axels barn- och ungdomstid, än att han måste ha ägnat sig åt musik, hans notbok är daterad 1834, och att han var skriven hemma ända till 1841. Hans storebror började som 10-åring på Norrköpings lägre läro­anstalt men blev tvungen att sluta på grund av sjukdom då han var 13 år. I skolliggaren noteras att Carl under skol­tiden bodde hemma i Kimstad. Man kan förmoda att även Pehr Axel skolade sig någonstans medan han bodde hemma. Bland annat måste han ha gått och lärt sig spela, för då han 1841 flyttar till Häradshammars socken på Vikbolandet tituleras han orgelnist candidat. Han återfinns då i socken­stugan hos den då 70-årige organisten och klockaren Olof Styrlander (d.ä.). Dennes 38-årige son, Olof Styrlander (d.y.), finns i en granngård, som han äger och brukar. Vid den här tiden hade han nyligen förlorat sin första hustru och ett nyfött barn och var änkling med en treårig son.

Gustaf Wetters uppgift, att Appelqvist hade umgänge med och som kompositör var tydligt påverkad av far och son Styrlander, är således helt riktig. Under halvåret i Härads­hammar spelades det säkerligen inte bara kyrkomusik utan också dansmusik.

År 1842, den 26 april, skrivs Appelqvist som inflyttad i Stigtomta på Klockargården, Bondby rote. Det var samma år som den allmänna folkskolan infördes i Sverige. På går­den bor klockaren Gottlieb Zetterberg med hustru och sö­ner. I hushållet finns också en annan genom Rosenbergs samling känd organist, Pontus Schwalbe. Denne flyttar någ­ra månader senare till Björkvik. Appelqvist efterträdde sålunda Schwalbe som organist i Stigtomta.

De båda måste uppenbarligen ha haft en del med varandra att göra. I förordet till sin andra samling nämner Rosenberg dem nämligen tillsammans som uppgiftslämnare av de nio sista melodierna, som skall ha kommit från Östergötland. Enligt Rosenberg var Appelqvist organist i Årdala.

Sin blivande hustru träffade Pehr Axel redan i Östergöt­land. Hon hette Sofia Fredrica De Trij och var född den 2 augusti 1814 i Västra Husby. Hon var dotter till Johan Peter de Trij, arrendatorn på Minsjö vid Asplångens södra strand, och hans hustru Anna. En stor händelse som både Pehr Axel och Fredrica måste ha upplevt som barn var byggandet av Göta kanal, vars östgötadel invigdes år 1832. De växte upp på var sin sida av den blivande kanalen.

Pehr Axel och Fredrica gifter sig 1843. I Stigtomta får de tre barn, Axel Erik, född i maj 1844, som dör ett år gammal, Aurora Amanda, född i april 1846 och död 2 år senare samt Albert Richard, född i november 1847.

I sju år stannar familjen Appelqvist i Stigtomta. 1849 flyt­tar de till Vadsbro och bosätter sig på Klockargården i Bår­sta rote. Där bodde då organistänkan Wikander med fem barn samt en piga med sin dotter. I Vadsbro socken bodde det året 871 personer, 383 män och 488 kvinnor, således ett stort kvinnoöverskott.

I september 1850 får Pehr Axel och Fredrica ännu en son, som döps till Ernestin (Ernst) Hjalmar. I maj 1853 kommer ytterligare ett barn, dottern Selma Carolina Amanda.

Två år senare, i februari 1855, dör hustrun vid endast 40 års ålder. Appelqvist noteras i husförhörslängden som “Enk­ling” med tre minderåriga barn, 8, 5 och 2 år gamla.

Som organist och änkling står Appelqvist även i husför­hörslängden för åren 1856-1860 tillsammans med de tre barnen. Under Klockargården hittar vi också pigan Hedda Chatrina Lundberg, som hade flyttat in till socknen från Stockholm 1853. Hon var född i Bettna den 26/2 1832. I juli 1858 föder hon en dotter, Hedvig Amanda Dorothea.

Äldste sonen Albert Richard flyttar vid mickelsmässoda­gen 1863 till Blacksta, där han tar tjänst som dräng. Han återkommer till Klockargården fyra år senare, då från Ny­köping.

I juli 1865 föder pigan Hedda Chatrina ännu ett barn, som döps till Axel Rudolf. I augusti detta år finns i kyrkboken en notering, som är svårläst, men som vi tolkar som att Hedda Chatrina är trolovad med Pehr Axel. Ett år senare gifter de sig.

I husförhörslängderna för åren 1866-1875 står Amanda Dorothea och Axel Rudolf som hustruns barn före äkten­skapet, men detta försvinner senare, och båda får efter­namnet Appelqvist. Vi har inte några andra belägg för att Pehr Axel skulle vara far till dessa barn, men det är i hög grad troligt.

Dottern Selma från första giftet dör år 1868, ännu inte 15 år fylld, men barnaskaran utökas. I juli 1870 inskrivs parets första gemensamma barn, som får namnet Selma Paulina Constans, och i april 1872 föds ännu en dotter, Anna Fredrika Linea.

1871 dog ännu ett av barnen, Ernestin Hjalmar. Han blev 21 år. Av barnen från det första äktenskapet var då endast sonen Albert Richard kvar i livet. Han flyttade 1871 inom socknen och antecknas som brukare av gården Prestbohl, ½ mantal, vilken hör under Hedenlunda. Han dog där dock redan efter två år, 26 år gammal. Orgelnisten Appelqvist antecknas då som arrendator och brukare av gården.

Hedda Chatrinas två första barn, Amanda Dorothea och Axel Rudolf lämnar så småningom Klockargården. Dottern flyttar två gånger till och åter från Norrköping. Andre gången är hon piga hos en källarmästare i kvarteret Warf­vet mellan kyrkan och hamnen. 1879, när hon är 21 år skrivs hon som utflyttad till Nyköping, men där har vi inte återfunnit henne. Flyttningarna sker alltid vid Mickelsmäss. Axel Rudolf flyttar 1880 till Stigtomta och blir dräng hos nämndemannen Lundbom på gården Stordalen. Därifrån flyttar han år 1883 till Stockholm.

Dottern Selma dör nio år gammal i maj 1879, och kvar på Klockargården finns nu endast Pehr Axel, som i kyrkbo­ken förutom som organist nu också antecknas som klockare, hustrun Hedda Chatrina och dottern Anna Fredrika Linea.

Under de följande åren finns inga speciella anteckningar i husförhörslängderna. Pehr Axel dör den 5 april 1892 vid en ålder av 72 år. På hösten samma år flyttar folkskollära­ren, klockaren och organisten Bror Leander Andersson in på Klockargården. Hustrun Hedda Chatrina avlider den 14 januari 1894 och efterlämnar den 22-åriga dottern Anna Fredrika Linea, som i husförhörslängden antecknas son nästan blind. Hon flyttar slutligen till Kungsholmens församling i Stockholm dagen före julafton 1897. Därmed finns inte längre någon Appelqvist kvar på Klockargården i Vadsbro.

 

Så åter till den notbok som skall ha tillhört Appelqvist.

Boken innehåller 24 kadriljer, 38 valser, 3 angläser och 32 polskor (polskor, polonäser och en hambopolska).

Årtalet 1834 tyder på att Appelqvist redan vid 14 års ål­der började skriva in melodier i boken, men det finns inga dateringar inne i boken från den tiden. Av de sista valserna är sju stycken daterade och fem av dessa har rubriken “Walz af P.A. Appelgvist”. Av polskorna är 10 daterade, och av dem är åtta komponerade av Appelqvist. För två av polonäserna anges O. Styrlander som kompositör, och för två I. Höglund.

Dateringarna är gjorda under åren 1840 till 1843. Tio av dessa är gjorda innan Appelqvist kom till Häradshammar och sex sedan han hade flyttat till Stigtomta. I Wetters avskrift står de daterade melodierna inte i kronologisk ord­ning.

Eneby har förbryllat oss en hel del. Det finns ingenting i kyrkböckerna som knyter honom dit, men från Löfstad till Östra Eneby är det inte långt. Där fanns en organist och klockare vid namn Erik Tollén, som det finns en musi­kalisk länk till. I notboken finns en “Vals af E. Tollén”, och en “Walz af Anders Tollén”. Denne var äldste son till Erik Tollén. Dessutom finns det i Rosenbergs andra samling en polska lämnad av Schwalbe och Appelqvist, som skall ha organisten E. Tollén från Östergötland som upphovsman. Det kan ha varit så att Appelqvist under ungdomstiden har besökt Eneby och haft Tollén som lärare och då börjat skri­va i boken. Det finns ännu en liten anknytning. Samma år som Appelqvist lämnade Häradshammar kom Claus Erik Tollén, även han son till Erik Tollén, som orgelnist candidat till Styrlander.Det må vara hur som helst med anknytningen till Eneby. Här har vi valt kadrilj nr 11 ur notboken som exempel på vad Gustaf Wetter beskriver som “de bästa, som finns upp­tecknade i Sörmland”.

(Artikel ur Bernts bok, ISBN 91-972383-1-7, Eskilstuna 1995)