Nils Erik Wickman (13/5 1880 – 11/6 1964) föddes i Taxinge och lärde sig spela vid 17 års ålder av sin far Johan Petter Wickman (född 1840) som i sin tur lärt sig av Gustavsson i Kårtorp. Gustavsson i Kårtorp måste ha varit en betydande spelman, med en präktig repertoar av sextondelspolskor, och hade många elever från mellersta och norra Södermanland.

Nils Erik Wickman var till yrket byggnadssnickare och flyttade 1909 till Södertälje; det året byggde han villan Bergtäppan i Blombacka som finns kvar idag. Wickman var mycket anlitad som bröllopsspelman och verksam som spelman i många olika sammanhang. Tio låtar tecknades 1936 upp av Olof Andersson (OA 696-705). Thure Enberg nämner honom i sina anteckningar men utan uppteckningar. Nils byggde sina fioler själv och några finns kvar hos släktingarna.

Efter Nils Erik Wickman finns en notbok i tre häften varav det första är daterat 14/6 1933.

Jag fick i början av 1980-talet låna notboken av Nils son Arthur Wickman för kopiering. Då sades lite ursäktande att upptecknaren inte var riktig folkmusiker, utan mer en skolad artist, jag tror att han hette E. Wal(ström?), flera av låtarna har som källa ”Härnu Erke” som enligt repertoaren torde varit en driven musiker.

Notboken innehåller låtar från flera av Sveriges landskap, vilket kan visa att Nils Erik Wickman hade en allsvensk repertoar där dock ursprunget för låten var viktigt. Där finns flera kända låtar bl.a. Lopplåten vilken Erik Sahlström spelade på fiol! (dottern Eva spelade en annan loppåt som liknade OAs uppteckning 678 efter Gustaf Syrén och var en viktig låt i repertoaren), Liv Anders Polska  mm.

Fingersättningen till Polska från Grödinge är gjord av Andrej Nikolajev (Power strings mm.).

Jag har själv träffat barnen och spelat igenom OAs uppteckningar för dem för att få en bedömning av hur de bör spelas. Nr 697, 701 och 703 spelades som vanlig jämn slängpolska tempo ca 108, nr 702 som markerad polska och 699 som en snabb polska. A-durslåtarna spelade jag med stämning a-e-a-e men det gjorde förmodligen inte Nils Erik Wickman, vissa låtar vinner väldigt mycket på den stämningen.

Sonen Arthur Wickman bodde i Nynäshamn, spelade själv fiol, dock inte många av sin fars låtar. Arthur var en mycket duktig seglare och båtbyggare som byggde egna båtar och kappseglade och oftast vann.

Dottern Eva Ekman spelade också fiol och har låtar efter sin far, dock ingen av dem som finns upptecknade av OA. Hon berättade att fadern var lite nedlåtande eftersom hon inte behärskade lägespel.

Spelmannen Torsten Åhbeck, som har sin bakgrund i Taxinge, har spelat med Wickman i sin ung(barn)dom och fått kommentarer om sin egenhändigt reparerade fiol (”den är död”).

Petter Wickman som spelar bas i Fredmans kapell är son-son-son till Nils.

I Södertälje fanns flera spelmän, förutom Härnu Erke, Wal(ström?) kommer barnen ihåg Frans Pettersson, Erik Hallén och skräddarmästaren Gustav Syrén. Erik Hallén har en låt tillägnad sig i notboken. Gustav Syrén var duktig på stämmor och spelade tvåstämmigt med Nils Erik Wickman.

Rolf Siwertz  

Källor
Olof Anderssons uppteckningar 1936
Intervjuer med barn och barnbarn till Nils Erik Wickman
Thure Enbergs anteckningar
Arne Blomberg, Torsten Åhbeck

Hämta notböckerna:
Del 1 (pdf 1,4 MB)
Del 2 (pdf 0,9 MB)
Del 3 (pdf 1,2 MB)