Dans i Hyttlöt

Dansentusiasten Olle Olsson berättar i senaste Sörmlandslåten om utedansbanan i Hyttlöt.

I spelmansförbundets filmarkiv finns en videofilm från en danskväll, kanske var det 1990.

Kerstin Pettersson filmade…
Folkmusikgruppen Simmings spelade…
Många dansade!

Avsnittet är hämtat ur en längre film av Kerstin Pettersson.

Visa filmen

 

Visarkivet; Unik dokumentation av ett spelmansliv

– Viktig del av 1900-talets musikhistoria i Claes Hagströms arkiv

Claes Hagström, fiolspelman från Trosa, samlade under sin levnad noter till närmare 20000 låtar som han sorterade efter ett egenhändigt konstruerat registersystem. Nu finns såväl noter och kortregister liksom inspelningar, foton, tidningsklipp och mycket annat material efter Claes Hagström tillgängligt i Svenskt visarkiv. Tillsammans utgör det ett arkiv som på en gång är både unikt och representativt. Unikt då det ger en inblick i en enskild individs musikliv, men samtidigt representativt eftersom arkivet på ett förtjänstfullt sätt dokumenterar en viktig del av 1900-talets musikhistoria.

Claes Hagström

Claes Hagström med sin omfattande samling av notblad och annat material. Foto: Ur Claes Hagströms arkiv

Claes Hagström (1919-2006) var född och uppvuxen i Trosa där han arbetade som handelsbiträde i Trosa Järnhandel. Han var alltså ingen yrkesmusiker utan snarare en hängiven amatör. Som sådan var han verksam i det lokala musiklivet och inom spelmansrörelsen. Den omfattande dokumentationen över det egna musiklivet, med en noggrann och i många fall egensinnig ordning på noter och annat material, låter oss också ana att samlandet och registrerandet varit ett lika stort intresse som själva musicerandet. Bara registerkorten över Claes Hagströms notsamling omfattar sex arkivvolymer.

Notsamlingen med tillhörande register är särskilt värdefullt då de på ett unikt sätt ger möjlighet att överblicka en enskild individs repertoar och musikintresse. 1800- och 1900-talens folkmusikinsamlare bortsåg som regel från sina informanters repertoar utöver den rent folkmusikaliska, medvetet eller omedvetet. Deras drivkraft var att bevara folkmusiken, och den moderna musiken uppfattades då ofta som ett hot. Claes Hagströms arkiv visar att farhågorna var obefogade. Material ur standardverket Svenska låtar och andra folkmusikutgåvor samsas här sida vid sida med ett brett och representativt spektra av den populärmusik som varit dominerande under 1900-talet såsom schlagers, gammal dansmusik, jazz, marscher, svensktoppsmusik, och pop/rock.

 

Claes Hagström Trosa Stadshotell

Spelmansträff på Trosa Stadshotell, den 8 januari 1971. Claes Hagström ses som nummer sex från vänster. Foto: Ur Claes Hagströms arkiv

Däremot ändrades formerna för att framföra folkmusik under 1900-talet, när den förlorade sin tidigare huvudsakliga roll som dansmusik. En del av den förändringen är den institutionalisering av folkmusiken som kommit att kallas för spelmansrörelsen. Musiken utövades genom spelmansförbund, spelmanslag och folkdanslag. Musikerna trakterade inte bara sina instrument, de tog även styrelseuppdrag och deltog i mötesverksamhet. Claes Hagström var medlem och aktiv i flera spelmanslag och förbund vilket återspeglas i arkivet genom verksamhetsberättelser, årsmötesprotokoll, stadgar och andra handlingar. Detta engagemang gav honom musikervänner runt om i landet som han upprätthöll en regelbunden kontakt med, vilket framgår av korrespondens och annat material.  Likaså ges en bra bild av en del av det lokala musiklivet i Trosa med omnejd tack vare fotografier, tidningsklipp och de speldagböcker som Claes Hagström började skriva redan 1933.

2011 donerades Claes Hagströms efterlämnade material till Svenskt visarkiv av Södermanlands spelmansförbund, och är nu tillgängligt för allmänheten. Det är ett arkiv där såväl släkt- och hembygdsforskaren som musikhistorikern kommer att få sitt lystmäte.

Sotholmspolskan

Hej!
Jag har läst Sture Nilssons artiklar i Sörmlandslåten som du tipsade om och jag funderar på en sak i 1969 nr 2 där Ragnar Schelén kommenterar några av sina låtar. Han säger ”Den olycksaliga Sotholmspolskan har dom förstört genom tryckfel, men det märkte jag inte förrän det var försent.” Vet du något om det, om man någonstans kan hitta rätt version? Jag har häftet ”20 Folkmelodier komponerade av Riksspelmannen Ragnar Schelén” från 1949 med stämmor av Olof Andersson och jag har lärt mig låten därifrån. Jag minns att den kändes konstig i början så det skulle vara kul att veta om det kanske var tryckfelet jag slet med.
Hälsningar Kerstin (Lanbeck)
Trevligt med kommentarer från hemsidans besökare!
Jag har inte heller andra noter än Scheléns häfte, men en sökning i ljudarkivet blev en fullträff.
På en inspelning spelar Ragnar sin egen komposition Sotholmspolskan.
Sotholm???
Sotholms härad – det är Södertörn det – en del av landskapet Södermanland!
Arne B
Lyssna (2 min, mp3, 2 MB)

Johan Henrik Thorsell, Skogstorp, Eskilstuna

thorsell_jh_album4Vid spelmanstävlingen i Malmköping 1938 medverkade bland andra Skogstorpskvartetten – Johan Henrik Thorsell, sonen Alvar Thorsell, Erik Eklund och Evert Melin.
Evenemanget filmades och filmen finns i förbundets samlingar. Härligt att se, men något ljud finns inte…

Åldermannen JH Thorsell (1881-1968) blev riksspelman 1945 och en enda ljudinspelning hittar jag i arkivet.
Det var vid spelmansstämman på Djulö, Katrineholm 1964 som Gustaf Wetter fick upp, den då 83-årige, spelmannen på scenen.
Inspelningen är dålig, det är svårt att höra konversationen, men en polska och en egen komponerad gånglåt finns bevarade.

Inslaget från Djulöstämman (4 min, mp3, 4 MB)

Filmen från 1938

Sture Nilsson, skåning, spelman, skribent

Hej på nyåret.

Anna och Sture Nilsson

Anna och Sture Nilsson

Jag digitaliserar band och har slitit med nr 180. Trodde bandspelaren var döende när bandet hackade. Kanske fel på själva spolen? Nej det var bandet som blivit kletigt av det åldrade smörjmedlet.
Efter många om och men samt rengöring av spelaren så börjar jag lyssna på en kopia av ett band inspelat av Sture Nilsson, Skärholmen. Sture och hustrun Anna var ofta med på årsmöten och stämmor och hade en stor bekantskapskrets bland spelmännen i Stockholm. Det är nog några av dem som finns på inspelningen, någon förteckning har jag tyvärr inte hittat…

Sture Nilsson Tre Rosor, står det som underskrift till många trevliga kåserier i Sörmlandslåten. De är läsvärda än i dag – jag har nyss läst några i jakt på hans spelkompisar.

Tips:
1969-2 Två färgstarka medlemmar (Edvin Bäckström o Ragnar Schelén)
1971-1 Tre spelmän (Erik Fogelström, Anton Karlsson och Olof Hellman)
1972-2 Gubbsnack
1975-1 Gratulation
1975-2 Spelmanstrams per telefon
1978-1 Vem är som ej vår broder minns

Trevlig läsning!
Arne